- Integrerad stereoförstärkare med en uteffekt på 150 Watt/kanal i 4 Ohm
- Större nätdel byggd kring en 625VA ringkärne-transformator med lägre impedans än föregångaren
- Stor kondensatorbank med fyra rejäla blockkondensatorer på hela 18.000 uF styck
- Flytande balanserad effektförstärkning och symmetrisk uppbyggnad
- Andas härlig 70-tals Vintage-design med LED-upplysta VU-mätare (kan stängas av) och pianolackade sidor
- Förstklassigt RIAA-steg för skivspelare med stöd för både MM- och MC-pickuper
- Main Direct-ingång för sammanlänkning med en A/V-förstärkare
- Dämpfaktor: >250 (1 kHz, 8 Ohm)
- Tonkontroller +/-9 dB (50 Hz, 20 kHz)
- Auto Power standby-switch
- Trigger in, Remote in/ut
- Exemplarisk byggkvalitet som visar sig i vikten - 22 kg
- 5 års garanti vid registrering inom 6 månader från köpet (klicka på texten)
Förr om åren hade en stereoförstärkare en rätt okomplicerad funktion, vilket var att förstärka upp en analog ljudsignal. Vi lyssnade främst på radio och vinyl, och spelade in på kassettband. Idag är kraven större där förstärkaren gärna även skall fungera som D/A-omvandlare, hantera streaming och i vissa fall även ha en skräddarsydd hörlursförstärkning. Ju dyrare modellerna blir, desto mer tydligt blir det vad tillverkarna prioriterar.
Under 1970-talet blev transistorförstärkaren högt uppskattad för sin höga uteffekt och är idag den dominerande typen på marknaden. På senare år har digitala förstärkare blivit allt mer populära tack vare sin höga verkningsgrad, lägre vikt och minimala värmeutveckling. Vissa tillverkare överväger om de ska fortsätta förbättra "traditionella" analoga förstärkare eller försöka uppnå högre kvalitet med digitala. Den centrala egenskaper är såklart att förstärkaren inte skall krokna av komplexa och strömkrävande högtalarlaster.
När Yamaha lanserade den första generationen av 2000-serien (1000-modellen kom senare) så utvecklade de ett tredje alternativ, som i deras tycke har en ljudkaraktär som är bättre än de andra två. Detta är en flytande balanserad effektförstärkning som använder sig av transistorer av samma polaritet i utgångssteget för att uppnå en helt symmetrisk koppling.
Integrerad lyx med detaljerad förfining
Under år 2020 var man redo att lansera sin senaste generation av de retro-inspirerade Hifi-konstruktionena, där A-S1200 är instegsmodellen av Yamahas tyngre integrerade stereoförstärkare. Jämfört med föregångarna har de nya modellerna finslipats på en rad punkter och lånat tekniska lösningar och komponenter från lyxiga 5000-seriens försteg C-5000 och slutsteg M-5000 – en drömduo för 150.000 kronor. De nya modellerna har därför fått större och bättre nätdelar med lägre impedans, bättre kondensatorer i kritiska delar av kretsarna, bättre internkablage, stabilare och mekaniska jordade chassin. Bland de integrerade förstärkarna finner vi A-S1200, A-S2200 och A-S3200, som samtliga har en flytande balanserad effektdel. De två större modellerna är dessutom rakt igenom balanserade i sin kretsuppbyggnad.
Flytande jord
Slutstegssektionen, strömförsörjningen och RIAA-steget i A-S1200 är konstruktionsbaserat identiska till de som sitter i storebröderna. Komponentkvalieteten skiljer dem åt.
Yamaha har tagit det djärva steget att använda en konstruktion med en flytande jord (Floating Balance), något som är helt annorlunda den mest grundläggande principen. Denna konfiguration har identisk polaritet mellan plus och minus-sidan i utgångssteget. Genom att helt isolera plus och minus-sidorna i i den högra och vänstra kanalen med den negativa återkopplingen (NFB) och fyra olika strömförsörjningar (som ej är kopplade till jorden) får man en helt symmetrisk koppling i utgången. Detta minskar brus, störningar och distorsionen nämnvärt som ger en exceptionellt ren och transparent återgivning.
Trippel-parallella elektroniska volym- och tonkontroller
Konventionella förstärkare har volym- och tonkontrollkretsarna arrangerade i serier (i linje). När tonkontrollerna används blir signalens väg mer komplicerad, något som kan sänka ljudkvaliteten. Därför har många mer högkvalitativa förstärkare en krets som kan förbikoppla tonkontrollerna, men då blir du tvungen att välja mellan tonkontrollerna eller optimerad ljudkvalitet. Med Yamaha´s lösning blev föregångarna de första förstärkarna som kunde kringgå denna problematik genom att använda trippel-parallella volym-och tonkontrollkretsar. Precis som i efterföljarna ger detta maximal ljudkvalitet, även när tonkontrollerna används, då signalen leds genom färre IC-krestar med minskade störningar som följd. I centerposition förbipasseras den passiva kopplingen som används för tonkontrollerna så att de tre parallella volymstegen endast opererar att kontrollera volymen. Varje volymsteg är en ultra-förstklassig komponent och man använder sig av en analog potentiometer.
Sätt skivspelaren i centrum
A-S1200 har ett inbyggt RIAA-steg av otroligt fin kvalitet, som är diskret uppbyggt. Det finns stöd för både MM- och MC-pickuper, så se bara till att ha en spelare och nål av klass, så kommer förstärkaren att trollbinda dig i soffan.
"Skulle byggkvaliteten vara avgörande så skulle Yamaha vinna med hästlängder! För priset håller Yamaha nämligen svindlande hög klass. Utsökt detaljfinish är också något som går igen i ljudet som är kristallklart, luftigt och vidöppet, med tydlig konturskärpa och rymd. Ja, det var mer signalkälla och kringutrustning än förstärkaren som satte begränsningarna, för med sin nyansrikedom på mikronivå var Yamaha verkligen ett avslöjande analysredskap, men utan hårdhet eller kyla"
Hifi&Musik med stämpeln "Bäst i test"
