Länge leve vinylspelaren!
Fler och fler personer upptäcker - eller återupptäcker - kärleken till vinylskivan. Det som av en del personer kallas för "det svarta guldet". För även om dagens digitala media briljerar med sina Hi-Res Audio-certifikat och på pappret bättre tekniska värden, så är det väldigt många som i praktiken uppskattar det man får klassa som det "analoga soundet".
Har du införskaffat dig din allra första vinylspelare - eller skivspelare alternativt vinylsvarv som den även kan kallas - och vill utforska detta territorie mer?
Eller är du den erfarne och inbitne vinylnörden vars puls slår lite snabbare när du hör det nostalgiska skivknastret genom högtalarna?
Oavsett vilket läger du tillhör så är du inte ensam!
Vad skiljer mellan olika vinylspelare?
Det finns få upplevelser som mäter sig med att plocka fram ett favoritalbum, lägga skivan på tallriken och placera nålen vid skivans start, för att sedan sjunka ner i favoritfåtöljen och låta musiken flöda. För detta behöver du en vinylspelare, men vad skiljer mellan modellerna och dess olika prisklasser?
Det första man ska bära med sig är att en vinylspelare är lite av ett mekaniskt och fysiskt mästerverk. Men det gör också att den är känslig för vibrationer, vilket innebär att tillverkaren har en utmaning där man i konstruktionen ska försöka eliminera så mycket som möjligt av dessa vibrationer och resonanser som kan påverka avspelningen. Interna vibrationer härstammar främst fån motorn och skivtallriken, vilket leder till att de fortplantas genom tonarmen och når pickupen, där den känsliga nålen sitter. Externa vibrationer kommer från högtalarna och golvet. Faktorer som vikt, massa och materialval har en stor inverkan på hur bra uppspelningen blir och därmed hur ljudet kommer att återges. Många är enade om att pickupen enskilt är den viktigaste komponenten i hela konstruktionen, men även denna behöver rätt arbetsförhållanden.
En vinylspelare kan delas in i olika lägen. Vissa konstruktioner är så spartanska de bara kan bli. Man har en tonarm, en skivtallrik och en plint. That´s it! Här talar vi om en helt manuell spelare, där man alltså själv får lägga dit och lyfta tillbaka tonarmen från skivan. Borta är inbyggda hastighetsjusterare, start/stopp-reglage, ett inbyggt RIAA-steg (som oftast inte motsvarar spelarens potential i övrigt av kostnadsmässiga skäl), inbyggda A/D-omvandlare för att kunna digitalisera skivan (via USB) samt möjligheter att kunna streama ljudet trådlöst via Bluetooth, som kräver en sådan modul. Allt detta är faktorer som dels kostar pengar att integrera, men som också kan ha en negativ inverkan på det viktigaste - hur nålen plockar upp informationen från skivspåret. En manuell spelare vänder sig främst till dig som sätter ljudet i fokus.
Sen finns det användare som sätter större vikt vid att ha funktionerna som ett inbyggt RIAA-steg och Bluetooth-sändning. Givetvis finns det fördelar i detta också och bara för att funktionerna finns så behöver det inte innebära att det är dåligt. Man kan fortfarande skapa en otroligt välljudande spelare.
Om din stereoförstärkare eller hemmabioförstärkare saknar en dedikerad "phono"-ingång (där det sitter ett RIAA-förstärkande kort) och du vill undvika att ha en separat RIAA-box, så är det verkligen fördel att vinylspelaren har det inbyggt. Likaså är det många som uppskattar att inte behöva dra signalkablar, speciellt om man vill placera spelaren en bit från anläggningen. Att då ha Bluetooth-sändning kan vara en perfekt lösning för att få möjligheten att streama ljudet trådlöst till sin stereoförstärkare, ett par aktiva Bluetooth-högtalare eller trådlösa over-ear hörlurar.
Det gäller att hitta rätt balans mellan funktioner och vilken ljudkvalitet man vill få ut. Är du rådvill och behöver hjälp, så tveka inte att kontakta oss för rådgivning på telefon eller mail.
En riktigt bra vinylspelare kan ljudmässigt springa ifrån flera streamingplattformar, där många öron uppskattar det mer organiska och lite varma ljudet som sprudlar av musikalitet och har ett medryckande "flow".
En riktigt intressant detalj är att det - likt en rörförstärkare - finns en hel del tweaks (läs ljudförbättringar) att anamma, så du kan skämma bort din vinylspelare på bästa sätt!
Pickupen
I instegsnivån av skivspelare är det vanligt förekommande att tillverkaren förmonterat och ställt in en pickup i fabrik. Detta för att du som konsument på snabbaste sätt ska kunna komma igång med ditt lyssnande. Du behöver alltså inte tänka på att själv montera på pickupen och justera in rätt spårningsvinkel. Vid uppackning ser du helt enkelt till att få rätt nåltryck genom att montera dit motvikten på tonarmens bakre del.
Faktum är att man redan på marknadens mer lättöverkomliga spelare finner en hel del tweaks – den allra mest tydliga är att byta nålen. Danska Ortofon är en av marknadens ledande tillverkare på pickuper och nålar, där flera tillverkare av vinylspelare därmed väljer att ha deras modeller förmonterade. Om det som exempel sitter en OM5e-pickup på spelaren så kan man genom ett snabbt nålbyte till Stylus 10 - som tar några sekunder - få en märkbar förändring till det bättre. Men hur kommer detta sig då?
I det här specifika fallet så har både Stylus 5 och Stylus 10 en elliptisk nålslipning, men kompliansen (hur mjukt nålen fjädrar) är bättre i storebror. Detta tillsammans med tonarmens och pickupens effektiva massa bidrar till mindre störkänslighet för oönskade vibrationer, som i sin tur ger en bättre spårningsförmåga och ett utökat övre frekvensomfång.
På begriplig svenska - Du upplever ett mer upplöst ljud!
Pickupen – och dess ersättningsnål – får nog anses som den enskilt viktigaste komponenten hos en vinylspelare. Det är detta lilla mekaniska vidunder som plockar upp informationen ur skivans spår. Eller för att citera magasinet Hifi&Musik: ”den lilla tingesten som gör det verkliga skitjobbet nere i diket”.
Det hela går ut på att omsätta rörelseenergi till elektrisk energi och med en hastighet på över 100 kilometer i timmen så är det viktigt att pickupen håller en hög mekanisk kvalitet. Pickupen består av ett hus med ett antal spolar och magneter, med ett elastiskt upphängt nålrör och längst fram själva nålen – en slipad diamant. Alla delar i konstruktionen och dess materialval har en inverkan på hur ljudet återges.
Nålen är den delen som separat får anses bidra med den mest märkbara skillnaden. Nålen – eller diamanten – kan både variera i storlek och form genom olika slipningar, som spårar med varierande precision och därav ljudkvalitet.
Man talar mest förekommande om två pickup-typer. Den mest förekommande och produktionsmässigt effektiva varianten heter MM (Moving Magnet), medans den mer komplicerade MC-typen (Moving Coil) hör till det högre prisskiktet som riktar sig till musiklyssnare som ställer högre krav på återgivningen. Sedan finns även MC-typ med hög output, som kan anslutas på både MM- eller MC-ingången på RIAA-steget.
Hur väljer jag rätt pickup till min tonarm?
Du kan rätt enkelt ta reda på om en specifik pickup passar till en specifik tonarm genom att ha koll på resonansfrekvensen hos kombinationen. Danska pickuptillverkaren Ortofon har gjort en förenklad tabell, där en välfungerande kombination skall ha en resonansfrekvens mellan 7 till 12 Hz. Allra helst någonstans i mitten. Är det för högt eller lågt så kommer kombinationen att bli mer känslig för oönskade vibrationer, vilket leder till en märkbart försämrad förmåga att följa skivans spår effektivt. Det som avgör detta är förutom massan på tonarm och pickup, även kompliansen hos pickupen, vilket menas med hur mjukt nålen fjädrar.
Börja med att lägga samman den effektiva massan för tonarmen med pickupens massa. Ta sedan fram värdet på kompliansen som anges för pickupen och jämför i Ortofons tabell om kombinationen har ett rimligt värde. 
Vi tar ett räkneexempel. Pro-Ject är en av världens i särklass största tillverkare på vinylspelare och deras Debut-serie har i ett par decennier varit otroligt uppskattade för vad man får prestandamässigt för rätt rimliga pengar. På Debut Carbon EVO finner vi deras lätta kolfiber-tonarm, som har en massa på 6 gram. Förmonterat från fabrik sitter Ortofons otroligt populära 2M Red, som väger 7.2 gram. Tillsammans blir det alltså 13.2 gram. Djupgräver vi bland pickupens tekniska data så ser vi att den har en komplians på 20 µm/mN, vilket som motsvarar den gula linjen i tabellen ovan. Tittar vi vart 13.2 gram skär den gula linjen så är det ca 9.6 Hz. Alltså hyfsat i mitten, vilket ger ett utmärkt resultat. Vi förstår snabbt varför Pro-Ject valt att montera på den här pickupen, då den också ger möjligheten att uppgradera återgivningen genom ett snabbt nålbyte till Stylus 2M Blue.
Vissa tillverkares val av förmonterad pickup i fabrik känns ibland inte 100 % nogräknat, alternativt så har man en tonarm med en väldigt hög massa som inte ger samma möjligheter till att justera in pickupen. Man kan säga att en grundregel är att det underlättar med att ha en lättare tonarm i massa, där man kan addera lämplig vikt vid behov. Motsatsen blir det svårare med.
Detta är en absolut nödvändig del i signalledet vid uppspelning av vinylskivor. Utan ett RIAA-steg hörs musiksignalen från pickupen knappt alls och denna måste förstärkas upp. Så om du upplever att du inte hör något ljud från din vinylspelare, fast den är kopplad till en förstärkare, så saknar du en RIAA-förstärkning eller så är spelaren kopplad på en linje-ingång och inte på "phono"-ingången. När en förstärkare eller aktiva högtalare har en "phono"-ingång så är det mest förekommande då att det finns stöd för MM-pickuper. I vissa lägen väljer vinylspelartillverkaren att integrera RIAA-förstärkaren i själva spelaren och då skall denna anslutas till en linjeingång på förstärkaren (exempelvis AUX).
Om du saknar en phono-ingång eller ställer högre ljudkrav än vad det inbyggda RIAA-förstärkningen ger, så kan man köpa en extern enhet. Genom detta kan man själv anpassa dess ljudliga egenskaper och användningsområde efter tycke och smak, samt val av specifik pickup.
RIAA-steget förstärker och korrigerar pickupens signal och här följer man RIAA-standarden, som kring år 1950 togs fram av Recording Industry Association of America. Denna standard utgör för hur man både spelar in och spelar upp vinylskivor. Vid pressning av en vinylskiva vill man oftast få med så mycket innehåll som möjligt på vardera sida av skivan och för att möjliggöra detta samt förbättra skivornas ljudkvalitet med störningsfrihet så togs RIAA-standarden fram. Det handlar om hur man graverar olika frekvenser, där exempelvis en baston tar mer plats och kräver ett bredare spår. Man dämpar basen cirka 20 dB och höjer diskanten cirka 20 dB vid pressning för att spåren ska ta mindre plats. När du spelar upp en skiva i ditt hem sker raka motsatsen. Basen förstärks och diskanten dämpas tillsammans med störningsljud som ligger på skivans ytskikt. Efter denna RIAA-filtrering skall signalen förstärkas till en linjenivå. Hur signalen förstärks beror på om det är en MM eller MC-pickup som kopplats in. Oftast har RIAA-steget en omkopplare för detta. Den mer komplexa och kostsamma MC-pickupen har en väldigt låg utgångsspänning och då måste signalen förstärkas mer, vanligtvis runt 50-60 dB. Den mest förekommande och överkomligare MM-pickupen (eller en MC med hög output) avger en starkare nivå ut och kräver vanligtvis en förstärkning runt 40 dB.Givetvis skiljer det i ljudkvalitet på RIAA-steg då förstärkningen och utgångssteget innehåller komponenter som inverkar på hur bra ljudsignalen är när denna skickas vidare till den efterföljande förstärkaren.
Det är mycket att tänka på när det pratas om skivspelare och dess tillbehör. Exempelvis är det viktigt att matcha val av pickupen och RIAA-steget med rätt signalkabel. MM-pickup har större spolar som ger en högre utnivå. Det ger också en högre induktans som kan vara runt 500 mH (milliHenry), alltså upp mot 100 gånger högre mot en MC-pickup. Detta gör att en MM-pickup blir känsligare för kabel- och lastkapacitans. Kapacitansen samverkar med spolarnas induktans och ger mer - eller mindre - dämpning i diskanten. Hos vissa RIAA-steg kan man därav justera kapacitansen för att optimera diskantåtergivningen. Högre kapacitans ger mer diskant och sänkt kapacitans mindre. Ett vanligt värde ligger runt 150 pF (pikoFarad).
Därför kan man på de flesta mer kostsamma RIAA-förstärkare justera impedansen, kapacitansen och även gainen, i syfte att uppnå maximal ljudkvalitet.
Är du osäker i ditt val av ny RIAA-förstärkare, så tveka inte att kontakta oss för rådgivning på telefon eller mail.
Rengöring av vinylskivor och diverse andra tillbehör
Att underhålla din skivsamling är viktigt. Damm och smuts i skivspåren är som en barriär mot välljud. På marknaden finns det många olika typer av rengöringsprodukter i form av vätskor, skivborstar och skivtvättar. Gemensamt är dess syfte att göra din upplevelse så mycket bättre. Produkten som de flesta känner igen och som nog finns i alla vinylsamlares anläggning är skivborsten. Med tunna och antistatiska borst i kolfiber plockar skivborsten upp damm från skivspårets övre skikt och förbereder väg för nålen att hämta upp musik och inget annat. En skivborste kostar inte mer än ett par hundralappar och är en given investering till skivspelaren.
En annan prisvärd och intressant tweak (läs ljudförbättring) är att byta ut den medföljande filtmattan till en korkmatta. Denna motverkar att antistatisk elektricitet och resonanser uppstår, som ger en minskad rundgång och ger ett stabilare grepp om skivan för ökad spårningsförmåga för nålen. En korkmatta kostar inte mycket i relation till skivspelaren och ljudförbättringen är klart hörbar.
Det finns en hel del andra tillbehör som är oumbärliga för din skivspelare, som lageroljor, stroboskopskivor, nålvågar och avancerade skivtvättar
Är du osäker gällande vilka tillbehör du behöver till just din skivspelare, tveka inte att kontakta oss för rådgivning på telefon eller mail.
Vinylskivan ökar i försäljning
Att koppla av och njuta till en vinylskiva är en uppåtgående trend. Vinylskivan konkurrerades i princip ut av CD-skivan på 80- och i början av 90-talet, och från mitten av 90-talet till mitten av 00-talet var den mest en angelägenhet för privata samlare. 1988 var året då CD-skivan gick om vinylskivan i försäljningsstatistiken i USA.
I början av 2000-talet kom streamingtjänsterna, vilket även påverkade CD-försäljningen och många skivbutiker stängde tyvärr för gott. Många människor såg främst till fördelarna med bekvämligheten, den snabba åtkomsten och den trådlösa streamingen, där man kan styra allting via sin mobil eller surfplatta. Nackdelen med den komprimerade ljudkvaliteten sågs förbi (även om streamingtjänsterna idag erbjuder en högre streamingkvalitet).
Vinylförsäljningen minskade och bottenåret kom 2006, då såldesendast 7.000 vinylskivor i hela Sverige.
Men sedan hände något.
Även om den digitala streamingen idag via tjänster som Spotify, Apple Music, YouTube Music m.fl är övertygande dominant till hur vi lyssnar på vår musik och sett till vad som säljs, så visar vinyllägret på imponerande statistik, år efter år.
Försäljningen av vinylskivor steg med hela 54 % mellan år 2013 och 2014. Gamla vinyl-original efterfrågades och klassiker pressades upp på nytt, men framför allt nyproducerades mycket vinyl av dagens artister.
Ifpi Sveriges årsstatistik för 2016 visar att den totala musikförsäljningen ökade med 6.2 procent och totalt såldes det musik i Sverige för drygt 1.1 miljarder kronor det året. Försäljningen från samtliga strömmade musiktjänster ökade med åtta procent och stod det året för 84.3 procent av den totala musikförsäljningen. Försäljningen av CD-skivor minskade med 9.4 procent under året medan vinylförsäljningen fortsatte att öka, med +38.7 procent! Totalt såldes det under år 2016 vinylskivor för över 45 miljoner kronor, vilket motsvarade fyra procent av totalmarknaden.
The Recording Industry Association of America släppte sent under år 2020 nya siffror för musiklyssnandet i USA, där en del uppgifter inte är särskilt förvånande. Intäkterna från streaming ökar, medan försäljning av musik på fysisk media fortsätter minska i stadig takt. Mer intressant är då kanske att försäljningen av album på vinyl i USA ökade med fyra procent från första halvan av 2019 och till ett värde av 232 miljoner dollar, eller drygt två miljarder kronor. Vid tidspunkten när rapporten släpptes så utgjorde vinylen då 62 procent av den totala försäljningen av musik på fysiska media. Siffrorna indikerade också att vinyl - för första gången sedan 1980-talet - sålde i fler exemplar än CD-skivor!
Via streamingtjänsterna så är du ett sökklick bort till miljontals låtar. Men det finns nog inget som slår känslan att hålla i ett fysiskt album och dess omslag, där du kan ta del av bilder och information kring inspelningen, musikerna, låttexter etc.
Bilden är tagen från ett reportage i Dagens Arbete, som publicerades februari 2019.
