Dynamik
När man pratar om dynamik på en inspelning menar man hur stor skillnad det finns mellan svaga och starka ljud.
Vid hög dynamik finns det en stor skillnad och tvärt om vid låg dynamik.
En kommersiell radiokanal, för att ta ett exempel, vill att lyssnaren ska höra musik och reklam även om radion är ställd på låg volym. Detta fixar man lätt med hjälp av en apparat som kallas kompressor. Den gör vad den heter, komprimerar och trycker ihop ljudet så att svaga och starka ljud blir mer lika i volym (se bild 1). När man tryckt ihop ljudet får man en mer jämn signal som man därefter kan höja ännu mer.
Detta är en effektiv metod som används flitigt för att få ut högre medelvolym utan att behöva höja på volymratten. Man kan själv mycket enkelt testa radiokanalernas användande av kompressorer genom att bläddra mellan radiokanalerna. Dom kommer garanterat inte låta lika högt! Om man knappar runt mellan kanalerna fastnar vi lättast på den kanalen som låter högst, vilket förmodligen då är den kanal som är mest komprimerad. I nästan samtliga fall är det en reklamfinansierad kanal som vill få ut sitt programmaterial till så många lyssnare som möjligt.
Vem har t.ex. inte reagerat över varför reklamen i ett TV-program helt plötsligt låter mycket högre än programmet i sig? –Jo, kompressionsgraden är högre för att nå fler öron.
Hur är det med musikproduktion och dynamik?
Jo, det fungerar på samma sätt här. I inspelningsstudion används kompressorer som standard. Ofta komprimerar man vid själva inspelningstillfället, därefter vid mixningen och gärna även vid masteringen av den färdiga låten.
Finns det då någon nackdel med att använda kompressor?
Tyvärr är nackdelarna långt fler än fördelarna. Komprimering innebär sämre dynamik, platt och kompakt ljud, ökad distorsion, mer påträngande ljud vilket snabbt leder till lyssningströtthet för att nämna några. Ett tydligt exempel ses nedan där man kan se skillnaden mellan starkt komprimerat och svagt komprimerat material. Bilderna visar två olika inspelningar med olika mängd dynamik. Genomsnittsvolymen är som synes betydligt högre i den övre bilden men samtidigt saknar den dynamik. Det finns liksom inte längre utrymme för signalen att skjuta i höjden.
Till exempel, om du lyssnar på en skiva och kommer till refrängen så sjunger normalt sätt artisten lite starkare. På en skiva med hög kompression så kommer du inte att märka detta, eftersom ljudnivå redan är på maxnivå. Det enda du kommer att höra är att artistens ljudläge ändrar sig, men inte att nivå ökar - detta låter inte naturligt! Om kompressionen istället varit mindre, hade det blivit mycket mer naturligt - mer likt en livespelning!
Den undre bilden visar en låt som inte alls är lika hårt komprimerad och det går lätt att se skillnad på starka och svaga ljud. Mycket av dynamiken finns kvar och genomsnittsvolymen är lägre. Här kan man se att dom starka ljuden får utrymme att sticka upp. Det är detta som är dynamik!
Bild 1. Starkt komprimerad
Bild 2. Svagt komprimerad
För oss konsumenter då, kan vi undvika komprimering?
Det är svårt, eftersom i stort sett all musik är komprimerad i viss grad. Det bästa tipset är att försöka bli mer medveten om hur skivorna hemma i hyllan faktiskt låter. Lyssna kritiskt och jämför skivornas dynamik. Inhandla gärna en skiva med erkänt bra ljudkvalitet och dynamik och använd som referensskiva och hör skillnaden!
Testa själv!
Med hjälp av programmet MasVis kan du få fram mycket nyttig information om dina CD-skivor. Programmet analyserar spåren på skivan och visar dig bl.a. bilder där du lätt kan se om musiken är mycket eller lite komprimerad, precis som bilderna ovan.
Vill du ha mer hjälp med ditt ljudsystem? Klicka här!
Vid hög dynamik finns det en stor skillnad och tvärt om vid låg dynamik.
En kommersiell radiokanal, för att ta ett exempel, vill att lyssnaren ska höra musik och reklam även om radion är ställd på låg volym. Detta fixar man lätt med hjälp av en apparat som kallas kompressor. Den gör vad den heter, komprimerar och trycker ihop ljudet så att svaga och starka ljud blir mer lika i volym (se bild 1). När man tryckt ihop ljudet får man en mer jämn signal som man därefter kan höja ännu mer.
Detta är en effektiv metod som används flitigt för att få ut högre medelvolym utan att behöva höja på volymratten. Man kan själv mycket enkelt testa radiokanalernas användande av kompressorer genom att bläddra mellan radiokanalerna. Dom kommer garanterat inte låta lika högt! Om man knappar runt mellan kanalerna fastnar vi lättast på den kanalen som låter högst, vilket förmodligen då är den kanal som är mest komprimerad. I nästan samtliga fall är det en reklamfinansierad kanal som vill få ut sitt programmaterial till så många lyssnare som möjligt.
Vem har t.ex. inte reagerat över varför reklamen i ett TV-program helt plötsligt låter mycket högre än programmet i sig? –Jo, kompressionsgraden är högre för att nå fler öron.
Hur är det med musikproduktion och dynamik?
Jo, det fungerar på samma sätt här. I inspelningsstudion används kompressorer som standard. Ofta komprimerar man vid själva inspelningstillfället, därefter vid mixningen och gärna även vid masteringen av den färdiga låten.
Finns det då någon nackdel med att använda kompressor?
Tyvärr är nackdelarna långt fler än fördelarna. Komprimering innebär sämre dynamik, platt och kompakt ljud, ökad distorsion, mer påträngande ljud vilket snabbt leder till lyssningströtthet för att nämna några. Ett tydligt exempel ses nedan där man kan se skillnaden mellan starkt komprimerat och svagt komprimerat material. Bilderna visar två olika inspelningar med olika mängd dynamik. Genomsnittsvolymen är som synes betydligt högre i den övre bilden men samtidigt saknar den dynamik. Det finns liksom inte längre utrymme för signalen att skjuta i höjden.
Till exempel, om du lyssnar på en skiva och kommer till refrängen så sjunger normalt sätt artisten lite starkare. På en skiva med hög kompression så kommer du inte att märka detta, eftersom ljudnivå redan är på maxnivå. Det enda du kommer att höra är att artistens ljudläge ändrar sig, men inte att nivå ökar - detta låter inte naturligt! Om kompressionen istället varit mindre, hade det blivit mycket mer naturligt - mer likt en livespelning!
Den undre bilden visar en låt som inte alls är lika hårt komprimerad och det går lätt att se skillnad på starka och svaga ljud. Mycket av dynamiken finns kvar och genomsnittsvolymen är lägre. Här kan man se att dom starka ljuden får utrymme att sticka upp. Det är detta som är dynamik!
Bild 1. Starkt komprimerad
Bild 2. Svagt komprimerad
För oss konsumenter då, kan vi undvika komprimering?
Det är svårt, eftersom i stort sett all musik är komprimerad i viss grad. Det bästa tipset är att försöka bli mer medveten om hur skivorna hemma i hyllan faktiskt låter. Lyssna kritiskt och jämför skivornas dynamik. Inhandla gärna en skiva med erkänt bra ljudkvalitet och dynamik och använd som referensskiva och hör skillnaden!
Testa själv!
Med hjälp av programmet MasVis kan du få fram mycket nyttig information om dina CD-skivor. Programmet analyserar spåren på skivan och visar dig bl.a. bilder där du lätt kan se om musiken är mycket eller lite komprimerad, precis som bilderna ovan.
Vill du ha mer hjälp med ditt ljudsystem? Klicka här!
