Nätverk
Att ha maximal stabilitet, snabbhet och säkerhet är mycket av det fundamentala med våra nätverk idag, oavsett om det är i hemmet eller på arbetet. Det är viktigt att ha rätt nätverksprodukter för att få ut det mesta av tekniken, speciellt när vi idag har fler enheter än någonsin som behöver vara uppkopplade. Det kan röra sig om datorer, mobiltelefoner, smart-TV, TV-boxar, spelkonsoler, nätverksstreamers och mängder av andra smarta produkter för hemmet, som vi kan styra via en app eller vår röst.
Via nätverket kan flera enheter kommunicera med varandra och när vi talar om ljudprodukter så är det en perfekt lösning när vi skall bygga ett multiroomsystem för hemmet, butiken, kontoret eller annan verksamhet där vi önskar att få musiken fördelad över flera zoner. Musiken kan styras gemensamt eller individuellt för vardera zon, och man kan även vara olika användare uppkopplade inom nätverket och spela olika ljudkällor samtidigt. Så det ställs höga krav på att ha en kvalitativ och stabil uppkoppling för att allting som skall fungera smärtfritt.
Vad är ett nätverk?
Idag är vi mer uppkopplade än någonsin. Men vi behöver inte vrida tillbaka tiden nämnvärt mycket för att inse att det inte alltid varit så. Man kan säga att vi gått in i en ny tidsålder med internet och möjligheten att konstant vara uppkopplad. Vi kan till och med ta med oss musiken när vi tar en kvällstur i löpspåret eller se på SVT Play när vi tältar ute i skogen. Men vad är ett nätverk och hur fungerar det? Nätverk kan ge flera fördelar för hemmet men i ännu högre grad för företagsverksamheter med delning av programvara, förbättrad kommunikation och centraliserad datalagring. Dock är säkerheten en viktig aspekt av nätverkshantering, så att ha en bra brandvägg, antivirusprogram och andra säkerhetsåtgärder är viktigt för att skydda sig mot potentiella hot som skadlig programvara och hackerattacker.
Här finns det mängder att berätta men vi skall hålla oss någorlunda kortfattade och hålla oss till området som förklarar möjligheterna som berör våra ljudprodukter.
Ett nätverk är en samling av enheter som är sammanlänkade till varandra, där information kan delas. För att ansluta enheterna i ett nätverk så används oftast en router, som fungerar som en central kommunikatör som hanterar trafiken mellan enheterna. Det finns olika typer av nätverk där vi främst talar om det lokala nätverket LAN (Local Area Network) eller WLAN (Wireless Local Area Network) i hemmiljö och för mindre företag. Större nätverk som vid städer, länder eller över hela världen kallas för WAN (Wide Area Networks). Trådbundna nätverk (Ethernet) använder kablar för att ansluta enheterna, medans trådlösa nätverk (WiFi) använder radiosignaler för att överföra data.
Routern är ansluten till ditt internetmodem och fungerar som en kontaktpunkt för att överföra internetsignalerna till alla anslutna enheter. Den stora fördelen med WiFi är dess flexibilitet eftersom du kan vara mer rörlig och ansluten till internet så länge du befinner dig inom nätverkets räckvidd. Ethernet-anslutningen är oftast dock bäst för stabiliteten och hastigheten, och är som exempel att föredra för onlinespel och videostreaming i högre upplösningar, som 4K Ultra HD via Netflix.
Hur får man bättre nätverk?
När vi letar efter sätt att förbättra vår WiFi hemma, faller vi ofta i fällan att blanda ihop olika typerna av problem som är kopplade till WiFi-nätverket. Det kan absolut kopplas till operatörens hastigheter i abonnemanget, men det kan även bero på många andra faktorer som avgör hur bra eller dålig täckning vi har i vårt hushåll. En faktor är hur mycket störningar som finns på de olika frekvensbanden. Om du exempelvis bor i en hyreslägenhet med många grannar så kommer din räckvidd absolut att påverkas. Raka motsatsen är om du bor i en stuga på landet, där ditt hushåll är det enda som ligger på 2.4 eller 5 GHz-bandet. Även hushållets storlek, tjocklek på väggarna och hur enheterna är placerade. Har du många betongväggar i hemmet så kommer WiFi-signalen att påverkas negativt. Tänk på att en WiFi-signal kommer studsa runt antalet gånger genom rum och väggar innan den når den mottagande enheten. Om routern är placerad på nedervåningen så kan man ha tappat mycket signalstyrka till sin dator på övervåningen. Detta gäller givetvis även när vi skall konfigurera våra ljudenheter, som en streamingförstärkare eller flertalet nätverksstreamers.
Olika problem kan kräva olika typer av lösningar och för att vara mest effektiv är det idealiskt att välja rätt produkt. Att direkt tänka att man skall byta ut sin router behöver inte vara rätt väg att gå. Men om du vill förbättra prestandan och anslutningen bör du använda en nyare router, då de har en snabbare och starkare processor, som kan hantera fler WiFi-enheter samtidigt. Se till att det gärna är en 802.11ac dual-band router för bättre prestanda. 2.4 GHz-bandet har längre räckvidd men lägre hastigheter jämfört med 5 GHz-bandet, som omvänt har högre hastighet men kortare räckvidd. Om en specifik enhet kopplar upp sig till 5 GHz så kan det vara värt att byta till 2.4 GHz i syfte att få bättre täckning.
Om du bor i ett nybyggt hus så har du förmodligen ett mediaskåp med en patchpanel, som binder samman husets alla nätverkskablar till en central plats då den är utrustad med portar där alla nätverkskablar ansluts. Enligt en byggstandard som sattes år 1999 som skall varje rum ha ett dubbeluttag, som då samlas i mediaskåpet. Det kan vara lätt att tänka att man enklast placerar sin router i skåpet med närhet till patchpanelen, men man bör undvika detta då skåpet oftast är tillverkat i metall och som då får en negativ inverkan på Wifi-signalen. Undantaget är om man kompletterar routern med andra Wifi-basstationer.
Vad är en WiFi repeater?
Det första steget många ser över för att få en bättre WiFi-täckning över större delar av hushållet är att addera en repeater. De kan vara en perfekt lösning om man bor i ett hus och inte har nätverkskablar dragna genom väggarna. I motsats till en accesspunkt som måste anslutas via kabel, så kan en repeater anslutas trådlöst. En repeater tar all emot en trådlös signal som sedan skickas vidare ut trådlöst. Installationen är snabb och enkel, då man kopplar in repeatern till ett vägguttag och sedan trycker på WPS-knappen på både routern och repeatern. WPS-knappen gör att routern för en kort stund skickar ut sitt lösenord och därmed tillåter att repeatern skuttar in i nätverket.
Med en repeater skapas ett till SSID (Service Set IDentifier), vilket är namnet på ditt nätverk. Du har garanterat sett en lista över nätverk när på din laptop eller telefon. I inställningarna finner man ett nätverk som routern sänder ut och ett till nätverk som kommer från repeatern. Användarmässigt är det vänligt, då du exempelvis kan döpa routern till "Hemmet" och repeatern till "Övervåningen". Det kan även vara en bra lösning när routerns Wifi-signal inte är tillräckligt starkt ut i trädgården.
Då en repeater inte förstärker signalen utan endast repeterar den, så är placeringen av stor vikt för att få bästa WiFi-signal in. Mest fördelaktigt är oftast att placera en repeater mitt emellan routern och platsen där klienterna som tar emot signalen är placerade. Har du möjligheten så testa dig gärna fram.
Nackdelen med en repeater är dock att bandbredden teoretiskt halveras eftersom den måste ansluta till routern på den ena sidan och till klientenheterna på den andra sidan. Skulle man som exempel ha en teoretisk högsta hastighet på 150 Mb/s så blir det högst 75 Mb/s efter repeatern. Det behöver inte innebära några praktiska problem, utan beror helt på hur många enheter som ansluts och hur de används.
Modernare repeaters kan ha stöd för frekvensbandkorsning, som då kan höja prestandan. Med det menas att den då kan kommunicera med routern på 2.4 GHz-bandet och med klienterna på 5 GHz, förutsatt att de är kompatibla. Om vissa klienter inte är kompatibla så kan man använda sig av omvänt scenario, alltså där repeatern kommunicerar med routern via 5 GHz och klienterna på 2.4 GHz-bandet.
Vad är en accesspunkt?
Om man inte vill förlora bandbredd så kan det vara värt att titta på en accesspunkt eftersom en sådan inte bara utökar täckningen på ett trådlöst nätverk, utan också kapaciteten för klienterna att få högre trådlös hastighet. Man kan kategorisera accesspunkter för mer konventionella lösningar för hemmet, samt att det finns professionella roaming-nätverk som är baserade på centralstyrda accesspunkter, som är en optimalare lösning för exempelvis större kontor, hotell och arenor.
Den uppenbara fördelen är bibehållen hastighet, då du får två basstationer som sänder ut samma hastighet och man kan använda samma SSID. Dock så är den här lösningen kabelbaserad. Du behöver alltså dra en nätverkskabel från routern till accesspunkten. Det kan innebära långa dragningar, om man exempelvis har routern på nedervåningen och tänker ha accesspunkten på övervåningen. Accesspunkten agerar som en trådlös switch, som kan användas för att ansluta flera trådlösa enheter till routern.
Om man använder en eller flera accesspunkter så spelar alla enheternas placering mindre roll, eftersom de sammanlänkas genom nätverkskabel. Men givetvis är det smart att placera accesspunkterna där den trådlösa signalen är svagast.
En router och en accesspunkt kan utseendemässigt se väldigt lika ut, men de har helt olika funktioner. Skulle man koppla in en till router i stället för en accesspunkt, så hade denna då skapat ett till lokalt nätverk som separerats från det befintliga genom dess inbyggda brandvägg. Det förhindrar kommunikationen mellan klienterna på varsin sida av router samt att man kan skapa konflikter av IP-adresser. Dock är det vanligt att en router har ett så kallat accesspunktläge.
I motsats till hur det var förr så rekommenderas det idag att man vid installation av en eller flera accesspunkter ger dem samma trådlösa nätverksnamn. Moderna trådlösa klienter, som smartphones, byter per automatik kopplingen mellan basstationer när ett bättre alternativ erbjuds. Byter man nätverksnamn eller lösenord på en enhet så måste man göra detsamma på samliga basstationer.
Har man flera accesspunkter i ett nätverk så behöver färre klienter dela på samma, vilket utökar både täckningen och den totala trådlösa kapaciteten.
Vad är en WiFi Powerline / Homeplug?
En Powerline - som även kallas för Homeplug - erbjuder en teknik som tillåter dig att genom hemmets elledningar föra över nätverksinformationen. När en accesspunkt måste sammanlänkas med routern genom en nätverkskabel, så kan det innebära att man behöver dra långa kablar om accesspunkten exempelvis är placerad på ett annat våningsplan. En Powerline kan då vara den mer perfekta lösningen för dig som behöver utöka stabiliteten och räckvidden för ditt trådlösa nätverk, men samtidigt inte vill eller har möjligheten att dra långa nätverkssladdar genom rum eller i väggar. Det kan vara en bra lösning för att täcka specfika platser i huset som en källare, trädgården eller ett loft.
En Powerline har en integrerad stickpropp för att kunna anslutas direkt i ett vägguttag, samt är utrustad med en eller flera nätverksportar. I ett hushåll krävs det att man minst ha två stycken Powerlines. Den första är kopplad till någon av LAN-portarna i routern och kan på så sätt omvandla den inkommande nätverkssignalen till radiosignaler, som sedan skickas ut genom elkablarna i väggarna. Det gör att lösningen varken kräver någon konfiguration eller installation av drivrutiner. En Powerline bör aldrig kopplas i en grendosa, utan direkt i vägguttaget för att uppnå bäst prestanda.
Powerlinen intill routern kan skicka nätverkssignalen till flera mottagande Powerlines, som är fördelade mellan olika rum. Till en Powerline kan man i sin tur även koppla en accesspunkt. Faktum är att flera tillverkare idag har integrerat sina Powerlines med inbyggd accesspunkt.
En fördel med Powerlines är att routern kan placeras mer fritt i hemmet och den maximala räckvidden är cirka 300 meter.
Nackdelen med en Powerline är att prestandan endast förbättras för de klienterna som är kopplade till det trådlösa nätverket som skapats i enheten. Dessutom kan signalen hoppa mellan olika grupper och faser i elnätet, vilket kan leda till sämre prestanda. Så det kan vara värt att testa sig fram med olika eluttag.
En Powerline kan vara utrustad med olika nätverksportar, där antingen 100 Mb/s eller 1 Gb/s är mest förekommande. Sen kan en Powerline ha olika hastigheter på elnätssdidan, alltså hastigheten mellan varandra. Angivet värde är teoretiskt och är i praktiken alltid lägre, eftersom störningar och övergångar mellan faser och grupper sänker hastigheten. Det finns olika standarder och har man olika fabrikat i samma standard så kan de mycket väl vara kompatibla med varandra. Man kan däremot inte få enheter som bygger på olika standarder att kommunicera med varandra. Standarden "Homeplug AV2" är bakåtkompatibel med "Homeplug AV". Skillnaden ligger i dess stöd för hastigheten på elnätssidan. Man kan blanda olika enheter av olika hastigheter, men hastigheten mellan två enheter begränsas till den med det lägsta värdet. Homeplug AV2 kan också förbättra räckvidden med lägre hastighetstapp, då den kan repetera signalen.
Med Homeplug AV2-standarden så lanserades även stödet för MIMO-tekniken (Multiple Input Multiple Output). Denna teknik gör att man kan kombinera flera parallella dataströmmar och därigenom nå ännu högre hastigheter på elnätet. Till skillnad från en SISO-enhet (Single Input Single Output) sin endast kan skicka en signal mellan fas- och neutralledaren, så kan en MIMO-enhet skicka två signaler samtidigt. En signl mellan fas- och neutralledaren samt även en signal mellan antingen jord- och fasledaren, eller jord- och neutralledaren. Skulle man kombinera dubbla 600 Mb/s-strömmar så kan man teoretiskt nå en hastighet på 1.200 Mb/s. Dock så måste en MIMO-enhet kopplas till ett jordad uttag för att kunna fungera.
Vad är WiFi Mesh?
Den bästa lösningen för att nå maximal täckning, prestanda och uppkoppling är Mesh. Man skulle kunna likna det via ett multiroom-system som är uppbyggt på flertalet Wifi-högtalare för att på det mest effektiva sättet fördela musiken genom flera rum. Trådlösa Mesh-nätverk började bli mer och mer populära för hemmet under år 2017. De fungerar lite som en accesspunkt men med den stora fördelen att man inte behöver dra nätverkskablar genom hemmets rum och väggar. Ett Mesh-system är lättinstallerat då det vanligtvis konfigureras via en app. Det finns även Mesh-system som använder sig av Powerline-tekniken - en så kallad Homeplug - för backhaul, där informationen då förs via elkablarna i väggen.
Mesh innebär att man inte kompletterar routern med olika typer av räckviddsförlängare. Du byter ut routern helt. Man brukar kalla det för ett Mesh-system där enheterna brukar kallas för noder. Det finns tre typer av Mesh-noder: Mesh-router, Mesh-repeater och Mesh-accesspunkt. Den första noden kopplas in i fiberuttaget precis som en router. De andra noderna placeras ut i hemmet där man exempelvis kan ha en i vardagsrummet, arbetsrummet och sovrummet. Finns behovet för fler noder på sikt så kan man enkelt bygga ut sitt Mesh-system.
Man kan säga att de genom detta skapar ett "spindelnät" mellan varandra som ger en optimal täckning i hela hemmet. Om man vill, så kan man även dra nätverkskablar mellan enheterna för absolut bästa hastighet, vilket kallas för "backhaul". I de flesta Mesh-system har man en Mesh-router och valfritt antal Mesh-repeaters. Tillsammans skapar de ett gemensamt trådlöst nätverk med endast ett SSID-nätverksnamn, som hemmets alla nätverksbaserade enheter ansluter sig till. När du vandrar runt i hemmet så behöver inte enheterna byta mellan olika trådlösa nätverk.
Mesh-routern ger nödvändigtvis inte bättre täckning än en konventionell router. Finessen ligger i att genom komplettering av en Mesh-repeater så utökas täckningen rejält, det kan vara upp till 65 %. Mesh-repeatern kan i sin tur skicka vidare signalen till en eller flera Mesh-repeaters. Trafiken mellan Mesh-routern och hemmets alla klienter (datorer, streamers, mobiler m.m.) kan därmed gå genom en eller flera Mesh-repeaters innan den når sitt mål. Det gör att man kan bygga ett väldigt stort Mesh-system.
Dock är det viktigt att tänka på placeringen. Kommer respektive Mesh-enhet för nära varandra så går de mindre nytta, och detsamma ifall de kommer för långt från varandra, då en repeater i sin tur skickar ut en för dålig signal. Mesh-noder kan kommunicera med varandra och via en app så kan man analysera anslutningarna och finna den optimala kommunikationsvägen. Noderna prioriterar automatiskt vägar som ger klienterna högre signalstyrka, högre länkhastighet, mindre fördröjning och färre paketförluster. Du som administratör får därmed också en enklare underhållning av ditt nätverk. Skulle tillverkaren släppa en mjukvaru-uppdatering så krävs det bara ett klick i appen för att uppdatera samtliga Mesh-noder.
Vissa Mesh-noder har även stöd för trådbunden backhaul, vilket innebär att de kan anslutas trådbundet så att de därmed blir en Mesh-accesspunkt. Även om trådlös uppkoppling är det smidiga och lockande, så är det alltid fördelaktigt att ansluta så många Mesh-noder som möjligt med nätverkskabel, förutsatt att systemet har stöd för det. Anledningen är att inte bara täckningen utökas, utan även kapaciteten i det trådlösa nätverket. Har man flera Mesh-noder trådlöst uppkopplade i hemmet så måste de kommunicera med Mesh-routern och därmed dela på routerns trådlösa kapacitet. För varje Mesh-nod som ansluts trådbundet avlastas routerns Wifi-kapacitet.
Om du behöver guidning inom nätverk och alla dess funktioner, så finns vi givetvis till hjälp på mailen eller telefon.
