- Färdigterminerad högtalarkabel från Atlas-fabriken som säljes i stereopar
- Fyra OFC-kopparledare med olika uppbyggnader för bas och diskantdelen
- Kontakterad med egenutvecklade Z-pluggar med bananstift
- PTFE-isolering (Teflon) i svart finish
- Diameter: 8.5 mm
- Kapacitans: 163.98 pF/m
- Induktans: 0.2303 µH/m
- Resistans: 0.0060 Ω/m
Atlas Cables
Atlas har på kort tid satt sin prägel på marknaden och blivit en av de mest respekterade aktörerna inom kabeltillverkning, mycket tack vare deras rationella och ingenjörsmässiga sätt att skapa maximal prestanda för varje prisklass och kabeltyp. Man lämnar ingenting åt slumpen och allt ska gå att verifiera. Till skillnad från många andra kabeltillverkare så tar man inte in några färdiga lösningar utan utvecklar praktiskt taget allting själva i sin fabrik i Kilmarnock, Ayrshire i västra Skottland.
På deras hemsida får man en lättöverskådlig presentation och kan djupdyka med principerna och läsa om grundläggande tekniska egenskaper och fulllständiga elektriska specifikationer för varje kabelmodell. Man har tagit emot en uppsjö rosade tester och utmärkelser.
Faktum är att deras expertis och pålitlighet också har gjort dem till en respekterad partner för namnkunniga tillverkare, vars kablar under OEM-tillverkas av Atlas.
Billiga isoleringsmaterial ska man undvika
PVC (Polyvinylklorid) är en syntetisk plastpolymer som är billig att tillverka och det mest förekommande isoleringsmaterialet på audio- och videokablar på marknaden. Detta trots att PVC är den värsta isoleringen man kan nyttja pg.a. dess höga dielektriska absorption. Detta förosakar en minskning av signalens hastighet. PVC finner du därmed inte i någon av Atlas kablar.
I deras mer överkomliga konstruktioner så använder man porös PEF som isolering (skummad polyeten), medans de mer exotiska modellerna har mikroporös PTFE (Polytetrafluoreten, mer känt som Teflon).
PEF innebär att man i skumningsprocessen använder ett jäsmedel, av vilket det finns två typer. Atlas använder den gasskummade metoden, vars process skapar ett dielektrikum som är mer inert och konsekvent och därmed får lägre absorption.
Ännu bättre är PTFE, som är ett unikt dielektriskt material med låg densitet och som är fasstabilt vid rumstemperatur. Som material är det mer kostsamt. Den absolut bästa isoleringen är luft, men det är naturligt inte praktiskt i en kabeldesign. Ledare som ligger fritt i ett rör med luft gör att kabelns elektriska egenskaper blir olika beroende på hur de är positionerade för tillfället och är därför inget alternativ för konsekvent och exakt prestanda. Med Atlas idé att använda mikroporös PTFE så får man ett minimum av kontaktyta av isoleringen mot ledarna och man kan samtidigt mer precist hålla dem på plats.
