Stereoförstärkare
Uppgradera din musikupplevelse med en förstklassig stereoförstärkare som levererar ett kristallklart ljud och en kraftfull dynamik som gör att dina högtalare når sin fulla potential. Matchningen är kritiskt där det är viktigt att samtliga av anläggningens komponenter ligger på samma nivå. Sen kan man anpassa ljudet efter sina preferenser då olika fabrikat och dess ingenjörsteam följer sina ljud- och klangideal. Idag har många stereoförstärkare en elegant och modern design vilket innebär att förstärkaren inte bara ger en teknisk förbättring utan också blir ett stilfullt tillskott till ditt hem. Investera i en välbyggd stereoförstärkare och ta din ljudupplevelse till nya höjder!
Man kan inte säga att en överkomligare stereoförstärkare är mer prisvärd än en dyrare. Det beror helt på vem du frågar och vilka krav gemene man ställer. Men komponentkvalitet och strömkapacitet är A och O om man vill nå en högre ljudkvalitet och maximal kontroll över högtalarnas konutslag. Vill du exempelvis kunna spela väldigt högt så måste du ha bra med uteffekt, vilket ställer högre krav på strömförsörjningen. Man måste ha en större transformator och en mer tilltagen kondensatorbank, samt fler antal utgångstransistorer. Ska man få båda bitarna av kakan - alltså hög ljudkvalitet och bra med uteffekt - så innebär det högre tillverkningskostnader.
Om du däremot har ett mindre lyssningsrum så kommer det mest troligt att låta bäst med ett par mindre högtalare, vilket leder till att kravet inte är detsamma på att förstärkaren måste ha många Watt. Hellre 2x50 kvalitativa Watt än 2x150 mindre kvalitativa Watt.
Här kan man alltså få göra ett val mellan kvalitet och kvantitet, helt beroende på hur man avser att spela. Valet av förstärkare beror i stor grad till vad man skall lyssna på och vilka högtalare man äger.
En stereoförstärkare kan delas in i fyra underkategorier. Den mest förekommande idag är den "integrerade förstärkaren". Med det innebär att man har en förstegsdel (på engelska kallat "pre amp") där man ansluter sina signalkällor och reglerar volymstyrkan, samt en slutstegsdel (på engelska kallat "power amp") som gör om spänningssignalen till ström och alltså levererar uteffekten till de anslutna högtalarna.
Förr om åren var det vanligare att man hade en "receiver" i hemmet. Den enda skillnaden mot en integrerad förstärkare är att den har radiomottagning, därav namnet receiver.
Kommer man uppåt i prisklasserna så delar vissa tillverkare upp den integrerade förstärkaren så att man får två separata chassin - alltså ett "försteg" och ett "slutsteg". Tanken med detta är att man i allra största grad kan optimera komponentkvaliteten och ha helt separata strömförsörjningar. Likaså elimineras potentiella störningar mellan närliggande kretsar, då de numer huserar i separata chassin. Slutsteg kan även de delas upp till s.k "monoblock".
Idag kan en stereoförstärkare erbjuda ett större urval av kopplingsmöjligheter än förr. På 1970-talet hade man exempelvis en skivspelare och ett kassettdäck, alternativt en rullbandare. Möjligtvis kunde man ha en separat radiomottagare, en s.k "tuner"
Grunden i en stereoförstärkares uppbyggnad är alltid två kanaler och analoga kretsar. Men idag kan en tillverkare även integrera Bluetooth-mottagning, ha digitala anslutningar och nätverksuppkopplingar via Ethernet eller Wifi. Detta öppnar möjligheterna att man inte längre enbart lyssnar på fysiska media, som en CD-spelare eller vinylspelare utan att man även streamar sin musik via nätverket, där streamingplattformar som Spotify och Tidal är mycket uppskattade. Värt att notera är att sådana kretsar tillför kostnader, speciellt om man ska uppnå en bra ljudkvalitet.
Rörförstärkare - vad är dess fördelar och nackdelar?
En rörförstärkare är uppbyggd kring elektronrör (eller vakuumrör som vissa kallar det) och har generellt ett mer utpräglat "sound" än en transistorförstärkare. Man brukar oftast beskriva klangen i en rörförstärkare som lite varmare, mjukare och fylligare i tonen. Den har inte heller samma tendens att skapa ett hårdare ljud då man har en annan typ av harmonisk distorsion, där rörförstärkaren klipper mycket "snyggare" än en transistorförstärkare samt att rörförstärkaren principiellt inte behöver någon återkoppling för att fungera bra. En kund till oss beskrev det som att han kan "sitta i timma efter timma utan att bli lyssningstrött". Närvarokänslan i det viktiga mellanregistret kan rent ut sagt vara magisk, men det förutsätter givetvis att konstruktionen är genomtänkt. På minussidan talar man oftast om att basen kan vara lite luddigare och inte lika tight och kontrollerad som hos en effektstark transistorförstärkare.
Då elektronrör har i sig själva en tämligen hög utgångsimpedans (typiskt 10 kOhm) så behöver man därmed ha en utgångstransformator per kanal för impedansanpassning mot högtalarna. Här ligger mycket av rörförstärkarens ljudkvalitet, då det ställs höga krav på transformatorerna vad gäller frekvensomfång etc. och de blir därmed både stora och dyra att tillverka. Transistorförstärkare kan göras med mycket låg utgångsimpedans beroende på hur mängden negativ återkoppling, och kan därför anslutas direkt till högtalarna. Rörförstärkare är sämre på att hantera låga laster och har därmed naturligt en lägre dämpfaktor. På högtalarutgången kan man oftast välja mellan 8 eller 4 Ohm, då man har en primär- och sekundärlindning från utgångstransformatorerna. Vad man skall ha beror på vart högtalarnas impedans nominellt vandrar mest. Är du osäker så kan du alltid lyssna dig fram!
Elektronrör arbetar vid betydligt högre spänningar än transistorer (typiskt 300 V), vilket gör att det krävs en annan typ av nätaggregat. Dessutom behövs separat matning av glödtrådarna. Rörförstärkare har på grund av glöduppvärmningen lägre verkningsgrad än transistorförstärkare. En rörförstärkare är vanligtvis uppbyggd med färre komponenter än en motsvarande transistorförstärkare.
En rörförstärkare kräver mer omsorg än en transistorförstärkare. De mindre linje- och likriktarrören som sitter i förstegsdelen har en högre livslängd, då de har en lägre belastning. De större effektrören som sitter i slutstegsdelen, och som driver högtalarna, har en högre belastning och slits därmed mer. Man brukar säga att livstiden är runt 500-1500 timmar. Upp mot det dubbla om man har högre kvalitet på rören. Livstiden blir längre om de körs sparsmakat. Linjerör kan ha en livslängd på generellt 3.000 timmar. I undantagsfall så kan det dock vara kortare livslängd på ett rör. Se ett rör lite som de gamla glödlamporna, som kunde ge med sig utan förvarning. Därav att många tillverkare ger en garanti på 3-6 månader på nya rör. Man märker när ett rör börjar ge med sig. Oftast får man brus och sprak som kommer och går, och som hörs tydligt när man inte spelar någon musik. Om du märker att det endast sprakar på ena kanalen, så är det förmodligen ett rör som behöver bytas ut. Ett rör som börjar närma sig slutet på sin livscykel har också lättare för att ta upp mikrofoni, vilket kan leda till att man hör ett lättare och konstant högfrekvent pip.
Effektrören kräver en "hälsokontroll" efter en viss tids spelande, då de åldras och ändras med tiden. Det man ser över är rörets bias-värde (tomgångsström), som med tiden kan få en större avvikelse. Vissa rörförstärkare har ett displayöga, där man manuellt kan justera biasen för respektive effektrör genom att vrida på en skruv. Lite kostsammare rörförstärkare kan t.o.m. ha en integrerad auto-bias krets som konstant känner av rörets bias, för att konstant uppnå optimal prestanda.
Det som är kul med rörförstärkare - och rörprodukter överlag - är att man kan tweaka ljudet. Det är förhållandevis lätt att byta ut ett så kallat "Kina-rör" till ett motsvarande av högre kvalitet. Exempelvis så kostar ryska militärrör överlag mer, men återgivningen kommer att lyfta lika mycket. Det finns även NOS-rör (New Old Stock) att få tag på till överkomliga priser. Det kan vara rör som legat orörda på ett lager i herrans många år, och som håller en fantastisk ljudkvalitet.
Om du har garanti kvar på produkten och behöver byta ett rör, så är det värt att först kolla upp hur leverantören ser kring detta. I vissa fall kan det krävas att rörbytet sköts av en auktoriserad serviceverkstad för att garantin inte skall påverkas. Vi finns givetvis till hjälp för dig.
En rörförstärkare är normalt dyrare att tillverka. På instegsmodellerna kan effektrören kosta runt 300 kr/stycket, samtidigt som de stora transformatorerna som behövs bidrar till tillverkningskostnaden. En rörförstärkare drar mycket ström vilket vilket kan ge sitt utslag på elräkningen, och eventuellt miljösamvetet. Rören blir väldigt varma, vilket är anledningen till att det medföljer skyddsgaller. Om man har barn som kan nå förstärkaren så riskerar man att de kan bränna sig, om man har valt att skruva bort skyddsgallret, så ha gärna förstärkaren utom räckhåll i sådant fall.
Glöm inte de viktiga tillbehören som sätter pricken över i:t
Viktigt att tänka på är även kvaliteten på är de olika typerna av kablar, som analoga eller digitala signalkablar (mellan signalkällan och förstärkaren) och givetvis högtalarkablarna. Tänk på att detta är i sammanhanget den lilla kostnaden som gör den hörbara skillnaden. Vi highlightar detta som ett ljudligt tips, då vi är måna om att våra kunder får en maximal upplevelse av de produkter de köpt av oss.
Läs gärna vår matnyttiga guide "En förstärkares strömkapacitet - kan det skilja mellan Watt och Watt?" där vi förklarar en del begrepp kring Ampere, dämpfaktor, distorsion och uppmätning av effektkuben.
Är du osäker i ditt val av ny förstärkare till dina högtalare, så tveka inte att kontakta oss för rådgivning på telefon eller mail.
